Vad är WCAG?

Av världens miljon mest besökta webbplatser har 95,9 procent fel på startsidan som bryter mot WCAG — och det är bara de fel en maskin kan hitta. Ändå skrivs "följer WCAG" ofta in i offerter och kravspecifikationer utan nivå eller version. Skillnaden mellan att följa riktlinjerna och att kunna visa att man gör det är större än de flesta tror.

Den här genomgången förklarar vad WCAG faktiskt innehåller, vilken nivå och version som gäller för er, och hur ni tar reda på var er webbplats står. Den bygger på standarden själv, på vägledningen från Digg och på det vi ser när vi granskar och bygger webbplatser.

WCAG, Web Content Accessibility Guidelines, är den internationella standarden för tillgängligt webbinnehåll. Den tas fram av W3C, organisationen bakom webbens tekniska standarder, och anger med testbara krav vad en webbplats eller app måste uppfylla för att fungera för personer med funktionsnedsättning — synnedsättning, nedsatt hörsel, motoriska begränsningar och kognitiva svårigheter.

Den gällande versionen är WCAG 2.2. Den är sedan 2025 också ISO-standard, ISO/IEC 40500:2025. I Sverige och resten av EU är WCAG nivå AA i praktiken det lagen mäter er mot, via den europeiska standarden EN 301 549.

WCAG utvecklas av en arbetsgrupp inom W3C:s Web Accessibility Initiative. Det är samma organisation som standardiserar HTML och CSS, och det är därför WCAG har blivit måttstocken nästan överallt där lagar ställer krav på digital tillgänglighet.

Att WCAG 2.2 godkändes som ISO/IEC 40500:2025 i oktober 2025 ändrar inget i sak — innehållet är exakt detsamma som W3C:s version från oktober 2023. Men det gör det lättare för fler länder och upphandlande organisationer att peka på standarden formellt.

För er betyder det en sak: WCAG är inte en byrås tolkning eller en branschrekommendation. Det är en öppen, gratis standard som både ni och er leverantör kan läsa och kontrollera mot.

WCAG 2.2 har tre lager. Fyra principer, under dem 13 riktlinjer, och under riktlinjerna 86 framgångskriterier. Det är framgångskriterierna som avgör om en webbplats uppfyller standarden. Principerna och riktlinjerna är strukturen som gör dem begripliga.

De fyra principerna:

• Möjlig att uppfatta. Allt innehåll ska gå att ta till sig med fler än ett sinne. Bilder har textalternativ, video har undertexter, text har tillräcklig kontrast mot bakgrunden.
• Hanterbar. Allt ska gå att använda med tangentbord och hjälpmedel, inte bara med mus eller finger. Ingen funktion får kräva exakta rörelser eller tidspress som inte går att stänga av.
• Begriplig. Språk, navigering och formulär ska bete sig förutsägbart. Fel i ett formulär ska förklaras så att användaren förstår hur det rättas.
• Robust. Koden ska vara skriven så att webbläsare och hjälpmedel som skärmläsare kan tolka den korrekt, även framtida versioner.

Varje framgångskriterium är formulerat som ett påstående som går att testa. Ett exempel: vanlig text ska ha ett kontrastförhållande på minst 4,5:1 mot bakgrunden, stor text minst 3:1. Antingen klarar sidan det eller så gör den inte det.

Framgångskriterierna är fördelade på tre nivåer. Varje nivå bygger på den föregående — för att uppfylla AA måste ni också uppfylla alla krav på nivå A.

• Nivå A är grunden, 31 kriterier i WCAG 2.2. Bryter ni mot dem stänger ni ute vissa användare helt. En knapp som inte går att nå med tangentbord är ett typiskt A-fel.
• Nivå AA lägger till 24 kriterier, alltså 55 sammanlagt. Det är nivån lagen och de flesta upphandlingar utgår från. Kontrastkravet ovan ligger här.
• Nivå AAA lägger till ytterligare 31. W3C avråder själva från att kräva AAA för en hel webbplats, eftersom vissa innehållstyper inte kan uppfylla alla AAA-kriterier.

Det som avgör i praktiken är alltså AA. När en leverantör skriver "WCAG-anpassad" utan att ange nivå och version vet ni egentligen ingenting.

Versionerna bygger på varandra. Det som gällde i 2.0 gäller fortfarande, och varje ny version lägger till kriterier.

• WCAG 2.0 kom i december 2008 med 12 riktlinjer.
• WCAG 2.1 kom i juni 2018 och lade till en riktlinje och 17 kriterier, framför allt för mobil, låg syn och kognitiva behov. 78 kriterier totalt.
• WCAG 2.2 kom i oktober 2023 och lade till nio kriterier. Ett gammalt kriterium, 4.1.1 om kodtolkning, togs bort eftersom webbläsare och hjälpmedel inte längre är beroende av det.

De nio nya kriterierna i 2.2 handlar om saker som fortfarande är vanliga brister: att fokusmarkeringen inte får döljas bakom fasta sidhuvuden eller cookierutor, att klickytor ska vara minst 24 × 24 pixlar, att det som kräver dra-och-släpp också ska gå att göra med enkla klick, att användaren inte ska behöva fylla i samma uppgift två gånger, och att inloggning inte får kräva att man minns eller skriver av något utan alternativ.

En webbplats som uppfyller WCAG 2.2 uppfyller också 2.1 och 2.0. Därför är vårt råd enkelt: bygg mot 2.2 AA redan nu, även om er rapportering fortfarande sker mot 2.1.

WCAG är ingen lag. Men två svenska lagar gör WCAG till måttstock, via den europeiska standarden EN 301 549.

• DOS-lagen, lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, gäller sedan 2019 för myndigheter, kommuner, regioner och vissa offentligt finansierade aktörer. Digg anger att kraven uppfylls genom att följa EN 301 549 V3.2.1, som bygger på WCAG 2.1 nivå AA.
• Tillgänglighetslagen, som genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv, började tillämpas den 28 juni 2025. Den gäller privata företag som erbjuder vissa produkter och tjänster till konsumenter, bland annat e-handel och banktjänster. Den tekniska nivån är i praktiken densamma.

EN 301 549 har nyligen fått en ny version. Enligt W3C bygger 2026 års version på WCAG 2.2. Den blir den måttstock lagen hänvisar till först när EU formellt pekar ut den, och fram till dess är det WCAG 2.1 AA som gäller. Det är ytterligare ett skäl att inte bygga något nytt mot en lägre nivå än 2.2 AA.

Vem som omfattas, vilka undantag som finns och vilka myndigheter som utövar tillsyn har vi gått igenom i Tillgänglighetsdirektivet 2025: vad lagen faktiskt kräver av er.

Felen är förvånansvärt förutsägbara. WebAIM granskar varje år startsidorna på en miljon webbplatser automatiskt. I mätningen från februari 2026 hade 95,9 procent fel mot WCAG, i snitt 56 per sida. Sex feltyper stod för 96 procent av allt som hittades:

• Text med för låg kontrast — på 83,9 procent av sidorna
• Bilder utan alternativtext — 53,1 procent
• Formulärfält utan etikett — 51 procent
• Tomma länkar — 46,3 procent
• Tomma knappar — 30,6 procent
• Sidor som inte anger vilket språk de är skrivna på — 13,5 procent

Samma sex har toppat listan i sju år. Det säger något viktigt: problemet är sällan att kraven är svåra. Det är att ingen kontrollerar dem.

Vi ser samma mönster i våra egna granskningar, med två tillägg som en automatisk mätning inte fångar: egenbyggda komponenter som menyer, modaler och karuseller som inte går att använda med tangentbord, och en grafisk profil vars färger aldrig testades mot kontrastkraven innan de låstes.

Ett automatiskt verktyg ger en bra första bild, men det räcker inte. Verktyget hittar låg kontrast och saknade alt-texter. Det kan inte avgöra om en alt-text beskriver bilden, om ordningen när man tabbar sig igenom sidan är logisk eller om ett felmeddelande går att förstå.

En granskning som går att lita på har därför fyra delar:

1. Automatisk skanning av ett representativt urval sidor — startsida, mallar, formulär, kassa eller bokning.
2. Manuell testning med enbart tangentbord, och med skärmläsare på de viktigaste flödena.
3. Kontroll av innehållet, eftersom tillgängligheten avgörs varje gång någon publicerar en bild, en PDF eller en video.
4. En prioriterad åtgärdslista kopplad till respektive framgångskriterium, inte bara en poäng.

Resultatet ska sedan in i er tillgänglighetsredogörelse, som redovisar vad som uppfyller kraven och vad som återstår.

Billigast blir det när kraven finns med från början. När vi bygger webbplatser testas färger och kontraster i designfasen, komponenter designas för tangentbord från start och koden skrivs semantiskt — med ARIA bara där vanlig HTML inte räcker. Att rätta i efterhand kostar nästan alltid mer.

W3C arbetar med en efterföljare, WCAG 3, med en ny struktur och ett nytt sätt att bedöma uppfyllnad. Den är fortfarande ett utkast och väntas inte bli färdig standard förrän om flera år. WCAG 2 kommer inte att ersättas förrän flera år efter det.

W3C:s eget råd är tydligt: det bästa sättet att förbereda sig för WCAG 3 är att uppfylla WCAG 2.2 i dag.

Web Content Accessibility Guidelines, på svenska ungefär riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll. Standarden tas fram av W3C.

Nivå AA. Både DOS-lagen och tillgänglighetslagen utgår från EN 301 549, som i dag bygger på WCAG 2.1 nivå AA. Nivå A räcker inte, och AAA krävs inte.

Inte ännu i svensk tillsyn, där WCAG 2.1 AA är måttstocken. Men den nya versionen av EN 301 549 bygger på WCAG 2.2, och eftersom 2.2 också uppfyller 2.1 är det den nivå vi rekommenderar att bygga mot.

WCAG 2.2 har 86 framgångskriterier fördelade på 13 riktlinjer och fyra principer. För nivå AA ska 55 av dem vara uppfyllda. WCAG 2.1 har 78.

Ja. Lagkraven gäller digitala tjänster i stort, och EN 301 549 tillämpar WCAG:s krav även på appar och dokument som PDF:er.

Nej. Verktygen hittar de fel som går att mäta maskinellt, som kontrast och saknade alt-texter, men inte om sidan faktiskt går att använda med tangentbord eller skärmläsare. Det kräver manuell testning.

I princip ja. Det som avgör är hur mallar och komponenter är byggda och hur innehållet publiceras, inte vilket system som ligger bakom. Ett CMS kan däremot göra det lättare eller svårare, till exempel genom att tvinga fram alt-text vid uppladdning.

Vill ni veta var er webbplats står mot WCAG 2.2 AA? Läs om hur vi arbetar med tillgänglighet och WCAG, eller ladda ned vår guide till tillgängliga webbplatser.

• Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2 — W3C, rekommendation 12 december 2024. Kontrollerad 2 oktober 2026.
• WCAG 2 Overview — W3C WAI. Versioner, ISO/IEC 40500:2025 och EN 301 549. Kontrollerad 2 oktober 2026.
• What's New in WCAG 2.2 — W3C WAI. Kontrollerad 2 oktober 2026.
• WCAG 3 Introduction — W3C WAI. Kontrollerad 2 oktober 2026.
• Digital tillgänglighet — Digg, Myndigheten för digital förvaltning. Kontrollerad 2 oktober 2026.
• The WebAIM Million, 2026 — WebAIM, mätning februari 2026. Kontrollerad 2 oktober 2026.

Texten är framtagen i informationssyfte och är inte juridisk rådgivning. För bedömning av om och hur lagen gäller just er, rådgör med juridisk kompetens.